Idag är det den 22 nov 2010 och det blir återigen ett datum detta året att minnas och att gråta över, jag fäller mina tårar och jag torkar de, daniel pussar bort de och mamma och sandra lyssnar på mig, fia finns här för mig och mina vänner finns här för mig, ni som känner mig och min älskade Nellis ni vet varför detta beslut måste tas, för er andra kanske det bara verkar korkat och dumt, men om jag ska vara ärlig så skiter jag i er som inte känner oss, ni som inte är här och håller min hand, ni som bara tycks tycka en massa skit och ni som verkligen inte finns i mitt liv.

Folk kommer alltid och ha en massa åsikter om saker och ting och snacket kommer alltid att gå bland massorna .... Men en sak kan jag säga er redan nu, detta beslut gör ont i mig, men det är ett beslut jag måste ta, för hennes skull, det är för hennes, skull jag gör det jag anser är rätt för henne, jag gör det jag anser att hon förtjänar, jag gör det jag anser är vettigast, en hund som henne ska inte bli en vandringspokal, en hund som hon behöver ro och det får hon idag....Hon ska få möta änglarna och möta de med ro och lycka....

Tårarna kommer att rinna över henne och över Betti de är och kommer alltid vara stora delar av min vardag av mitt hjärta de kommer alltid ha en plats och jag kommer alltid att titta mot himelen och prata med de när jag behöver styrka och mod, jag kommer alltid att vända mig till de när jag behöver extra stöd.

Nä nu orkar jag inte skriva mer men jag sätter inte lite bilder på mina älsklingar....


Nelli vilar på soffan


tjejerna myser


Alla tre busarna....