Bussen flyger fram efter E4 ett tempo som känns bra om det håller i sig resten av dagen, ville inte fara idag, ville ligga kvar i sängen men kravlade mig upp 08.10 och gick upp och pussade på underbara dottern och mannen.

Kokade potatisar till Lina och Daniel så de har till lunch samt kokade jag gräddsås så det skulle finnas till deras makaroner och köttbullar som jag lagade i helgen.

Sen så åt vi frukost gnällde lite på varandra, pussade på varandra och skrattade åt våran lilla clown :D

Nu är Daniel och kör min fina kusin T och klockan som han ärvde man finaste morfar, usch vad tiden gått fort, är nu snart 4 månader sen jag satt vi hans sida på sjukhuset och tog farväl, pussade hans hand och önskade att han skulle vakna, jag blir så arg när det kommer till saker runt morfar, är väll något försvar antar jag, en sorg som kommer ta år att bearbeta....

Det är tungt älskar han så mycket, så jag inte vet vad jag ska göra ibland utan han, är som att jag vill ringa honom och prata med han, höra hans röst, men vet att det inte går, ibland ser jag hans namn på mobilen när det ringer.

Ibland känns det som två händer på min axel och då känner jag pappa på ena och morfar på andra, jag har fått två änglar som vakar över mig, två änglar som alltid kommer att finnas där.

Ni syns inte och jag kan inte ta på er, men jag kan alltid prata med er och jag kan alltid söka vägledning i er även om ni inte är här fysiskt.

Over and out innan tårarna kommer