Nu ger jag upp snart....
Dagarna känns som att jag vandrar i ett klister och ena dagen känns allt toppen trots mina fast klistrade fötter, men då andra dagar som denna idag, så känns det som om allt jag gör bara blir fel.....
Jag känner mig inte som alla andra.....JAG ÄR INTE som alla andra, men idag kändes det verkligen in i hjärtat att jag är AVVIKANDE att jag inte fungerar som man SKA .... men jag vet att det är en känsla, en känsla som inte alltid ska vara där, men när jag lever mitt liv så känns det ibland som om jag ibland står brevid och bara tittar på, det känns ibland som om jag inte existerar i mitt eget liv.
Jag älskar mitt liv och jag älskar min familj men har sådana enorma låga dagar just nu att jag inte hittar orden för att komma mig ur det...
Ge mig styrka
.....
Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
Mod att förändra det jag kan,
Och förstånd att inse skillnaden
Ja du min älskade fru.
Önskar jag kunde göra något för dig förutom att finnas här om det behövs. Men du vet att jag älskar dig och finns här för dig i alla lägen./ Din Daniel.
kanske är inte mina ord till dig nu särskillt mycket att hänga i granen men vill ändå bara säga att en känsla man har är alltid sin egna känsla. Den enda som kan förändra din känsla är du. Det är tillåtet att ha sina känslor, tillåtetet att sörja sina känslor, tillåtetet att låtas känslan ta över en stund. Det är tillåtet så länge man vet att de man gruvar över sin känsla i slutänden leder till att man bearbetat den! :) Jag vet precis hur jag tänker just nu men kan inte alls förklara det.
Även om det är någon annan som orsakat dina känslor så är det bara du som kan avgöra om du ska tillåtas att känna det du känner.
Du har din familj och dina vänner i ett stöd, men att handtera känslan är ditt eget jobb och de fixar du nog säkerligen! :)
Nu har jag ju dock ingen aning om orsaken till de du känner, men jag vet att du i slutänden lyckas bli kvitt din känsla genom att låta dig känna som du känner för att i slutänden komma till lösningen :)
