Ja vad ska jag skriva försöker fixa allt men ändå känns det som att jag kör mitt huvud i en betong vägg flera gånger om, det känns meningslöst att ens försöka att orka med allt. Men jag vet att jag måste så bara bita ihop och hoppas på bättre tider.

Skolan går väll helt okey, tungt med pendling och konstiga tider men annars så går det rätt bra, ska bara fixa sista kursen så är allt lugnt och fixa kommande 2,5 åren som ligger framför mig.

Djuren känns tungt just nu, hundarna är mitt enda intresse och det enda förutom familjen och att läsa som jag verkligen älskar att hitta på saker med. men det känns tungt att försöka få ihop det, jag försöker verkligen att få ihop det att vara mamma, fru, dotter, syster och matte men på nå vänster så blir alltid hundarna lidande och känns inte som att de får de dem behöver. Eller ja Trixi, donna fisen hon vill bara ligga på mammas mage och må gott, men trixi behöver tänka, jobba och vara ute och springa och gå. Det känns inte som att min tid räcker så långt men samtidigt så måste den ju göra det för vad är annars mitt val....

Att placera om de?? hur gör andra för att kombindera sitt liv med allt vad det innebär?? behöver ju klart inte vara hundar eller så, men jag menar jag är ju knappast ensam.

Önskar så att dygnet hade fler timmar så att jag kunde motionerna och träna hund mer än jag gör, får jämnt dåligt samvete när jag inte har tid. Känner mig värdelös och dålig.

Betongväggen kommer allt närmare hela tiden känns det som, nej  nu sova upp före fan och till dagis med lina och hundarna och sen bege mig hem och sen till skolan....

Tack för mig